Känn ingen sorg för mig, Göteborg

Såna här konsertdagar är så härliga! Och så utmattande. Åtminstone för min del. 

Slappade med The Office i några timmar i morse/förmiddags, och åt onyttiga frukostmackor med sylt, Nutella, jordnötssmör, och marshmallowfluff. Inte allt på samma macka dock, utan i tre olika kombinationer om två. Gott och sött. :) 

Gjorde mig i ordning och packade väskan, och tog bussen mot stan halv två. Mötte folk. Hängde på den vanliga trappan utanför Ritz, och mötte mer folk. Och efter jättelång tid hade vi alla lyckats enas om att gå och äta, så vi packade ihop oss igen och hamnade på Bee. Trevligt ställe med god mat och fina regnbågsflaggor. :) 

När matkoman hade lagt sig lite promenerade vi till Ullevi och fick som vanligt gå runt nästan hela arenan för att hitta vår ingång... 

Håkan var bra. Han verkar så skön, och så himla ödmjuk. Han spelade jättelänge, så jag hann tänka väldigt mycket på det här med konserter. Jag tror egentligen att arenakonserter av det här slaget inte riktigt passar mig. Jag känner mig inte bekväm med att hoppa och gunga och tjoa, och det ger mig liksom ingenting att stå upp och sjunga med. Lustigt att vi människor är så olika. För många verkar det vara något av det roligaste som finns att klappa och tjoa, men för min del sitter jag hellre lite längre bort och bara lyssnar och tittar. Insuper atmosfär och intryck utan att deltaga. 

Anyway. Fina fyrverkerier bjöds vi på, och sedan lämnade jag resten av gänget och åkte hem. Helt uttömd på social energi... Sängen är precis var jag vill vara nu. Varmt och mjukt. Och sovigt. För nu ska jag sova.    
#Blogg100, Dagbok, Musik | #Blogg100, Håkan Hellström | |
#1 - - Mamma:

Helt underbar kväll...nu är klockan halvfem och jag ska oxå sova...kram och gonatt!

Upp